Vårruset!

Då var det avklarat då... i onsdags sprang vi, 4 tjejer från mitt jobb. Jag blev jättebesviken över mina 36 minuter eftersom jag kände att jag hade kunnat göra mycket mer, om det inte hade varit för att jag fick håll efter 1,5 km och som höll i sig hela tiden. Det gjorde SKITONT! Snacka om att hjärnan inte hänger med när det gäller att veta vad kroppen klarar av. Såhär är det att vara en tävlingsmänniska. När man väl gör nåt sånthär så ska man fan göra det bra oavsett om man tränat eller ej... hur det nu ska gå ihop!?

Men nu har hurtbullarna på jobbet bestämt att de ska springa tjejmilen den 3/9. Ja, vad säger man... det är väl bara att hänga på!