Välkommen Messi!

Nu har Messi anlänt! Denna helg blev det en ganska snabb visit i Katrineholm. Eftersom det var Skogsmulleavslut på lör förmiddag så åkte vi efter det. Idag åkte vi tillbaka samma tid vid lunch efter att jag hämtat Messi. Ville ju hem skapligt. Man vet ju hur det är med ny katt. Men det var länge sedan man hade en nu... Han gömmer sig och är lite rädd för framförallt Livia tror jag. Men när vi går dit så kommer han fram och är jätte kelig, även med Edwin och Vanja. Det är väl det att Livia är högljudd, springer runt som en tok... Stackars Messi vet väl inte vad det är för en farlig figur... Men när vi var hos uppfödaren och hälsade på var alla katter jättegulliga även mot Livia. Det är som att de fattar att hon är liten. Helt otroligt vad de är smarta. Nu måste bara en del papper fixas. Måste skicka in papper bland annat eftersom han är "chippad" och det måste ju stå på mig och inte uppfödaren. De måste kunna spåra rätt person så att säga. Sedan måste Måns Agria försäkring sägas upp och Messis försäkring på Folksam ska övertas istället...

Nu ser alla fram emot en veckas höstlov, utom jag som måste jobba. De ska försöka hitta på lite roliga saker som att dra till badhuset. Nu kan ju både Edwin och Vanja simma. Man kan ju inte släppa Vanja för det men ändå. Huddingehallen är så bra för de har som olika nivåer och det är verkligen anpassat för SMÅ barn. Edwin är ju för stor för det där men han tycker fortfarande det är roligt så... För Livia är det perfekt!

En känner man ju igen...

En skitvecka till ända. Ikväll var det Halloweendisco för edwins del i skolan... Vanja bjöd hem en kompis på lite Halloweenfredagsmys! Allt var ju inte dåligt denna vecka. Bara det att det var lite mycket att göra... plus Måns mitt i allt. Jag har varit borta både onsdag och torsdag på visningar. Måndag gympa med Vanja och tisdag utbildning inne i Sthlm hela dagen. Då blev det rätt sent och man var ju rätt slut efter det. Men bra var det! Vi lyssnade på ateljéristor från Reggio Emilia i Italien. Vi fick alltså höra Italienska hela dagen lång men det tolkades såklart till svenska. Vi inspireras ju av deras filosofi som Loris Malaguzzi skapade där.

Jobbig dag...

Idag fick Måns fara till himlen... Fredrik gick till veterinären med honom. Jag hann bara inte med deras öppettider. De har egentligen bara fm öppna men efter tidsbokning även eftermiddagar så kl 14 var de där. Jobbigt att han skulle behöva ta det själv men vad ska man göra. Vi har varit ledsna såklart och vi fixade ett foto som ramades in, tände ett ljus som brunnit hela eftermiddagen/kvällen. Bredvid fick han också sällskap av en ängel. Vår älskade Måns, du kommer att få det bra nu. Du får hälsa på oss ibland, lova det! Eftersom Livia inte kan låta bli någonting fick fotot och ljuset stå ovanpå braskaminen... Hua vad jobbigt detta är!!

Redan söndag...

 Barnen gungade tillsammans idag. Fint höstväder till skillnad mot igår då det var ganska grått. Det finns en skola och lekpark precis utanför farmor... Man måste ju som standard ta minst två bilder för att alla barn ska bli bra på någon...

Här är Messi och jag! Titta så fin han är vår blivande katt!

Messi ska han heta!

Vi satt här och funderade... Fredrik googlade fram nån sida med kattnamn men vi hittade inget bra. Jag slängde bara ur mig att "finns det ingen bra fotbollsspelare" eller? "Messi" sa jag sen... Fredrik och Edwin tyckte ju att det var klockrent. Jag skojade ju lite bara men, men... Messi blir väl bra. Han var så fin vår Messi! Vi ska hämta honom nästa söndag, en vecka kvar.

Nu ska vi väl först koncentrera oss på Måns. Ta lite kort på honom och barnen så att vi har lite minnen. Har lovat att Edwin och Vanja ska få varsin fotoram i sina rum med Måns på. Uppfödaren sa att när de reagerar sådär så kan det vara att njurarna inte funkar ordentligt, eftersom han också gått ner i vikt. Sen ska vi säga hejdå ordentligt. Så får vi se vilken dag vi åker till veterinären. Det blir nog onsdag. Jag jobbar så sent både måndag och tisdag. Hitills har barnen tagit det ganska bra. Edwin blir ledsen när vi pratar om det. Samtidigt är de glada att få en ny katt. Det kommer att ta sin tid men Måns har alltid en speciell plats i våra hjärtan!

Måns...

 Här är vår älskade katt. Han har varit vår familjemedlem i över 12 år nu. Jag köpte honom 1999 då han var en pytteliten kattunge. Busig som den med bara en liten brun fläck på nosen så som ungarna ser ut. Han är en Helig Birma, renrasig med stamtavla. Jag har alltid gillat Birmor och det gör jag fortfarande nu när man har lärt känna en sådan katt. Alla är ju naturligtvis inte likadana men en klassisk Birma har en "husse" eller "matte" som den tyr sig till mer. I vårt fall har det nog varit jag men Fredrik har kommit väldigt tätt efter. Han kommer nästan alltid och hoppar upp i mitt knä först och går till Fredrik sen. Detta efter att det är lugnt i huset och barnen sover. Nästan alltid samma visa... En Birma är ingen bra utekatt. Visst gillar de att vara ute men de trivs kanon som innekatter. De är liksom avlade för det. Vem skulle släppa ut en katt som kostat x antal tusenlappar att gå fritt bland bilar osv. Nu vet jag att man kan älska vanliga bondkatter lika mycket men ändå. Måns har alltid fått gått ut i koppel på somrarna vilket han gillar i högst 10 minuter och sen vill han in! Så är det med det... Måns har sista månaderna börjat bajsa inne lite överallt. Detta är ju ett tecken på att han inte mår bra. Likaså har han fått väldigt mycket tovor i pälsen vilket han aldrig haft i hela sitt liv. Jag har inte borstat tre ggr dagligen heller kan jag säga så han måste ha varit duktig att tvätta sig vilket ju alla katter är. Någon enstaka sådär kan ju komma men då har man ju borstat ut den lätt. Men nu, nu är det katastrof på den fronten. Inte så att det syns men det känns så fort man klappar honom. Måns har under en längre tid av sitt liv haft sällskap av Maja. Henne tog vi bort för ganska många år sedan då hon (precis nu kom Måns till mig och hamnade i knät!) också började bete sig som Måns gör nu. Till slut står man liksom inte ut. Samtidigt så drar man ut på det in i det längsta... Häromdagen bajsade han i soffan! Tack och lov den gamla i skinn. Då tänkte jag att nu har han tyvärr inte så lång tid kvar att leva. Det känns otroligt jobbigt att behöva ta bort en kär familjemedlem som har bott hos oss så länge. Blir nog en jobbig vecka nästa vecka.

En sak är säker i alla fall. Jag vill inte leva utan katt. Sedan vet jag inte om det är bra eller dåligt att skaffa en ny på en gång. Men det känns rätt i mitt hjärta. Gick in på Birmasällskapets hemsida och kollade kattunge annonser. Sedan Blocket. Till min förvåning ser jag att Måns uppfödare har en annons ute! En creme Birma dessutom som står absolut högst upp på min lista. De är så himla fina så det är helt otroligt. Ja, det tycker ju jag då... smaken är ju olika. Fredrik var väl något tveksam och tycker väl att en Birma ska se ut som Måns, men andra ord brunmaskad. Den har markeringar på samma ställen naturligtvis men inte lika mörka och markerade utan i creme. De lila och blåmaskade är ju också jättefina men nej, jag VILL ha en creme eller röd. edanför är kissen som vi ska titta på, på lördag. Vi måste ju tyvärr lämna Måns åt katthimlen innan vi tar denna katt, om vi nu tar honom, så isf hämtar vi kattungen helgen därpå. Det är en hane som är ett halvår. Lite äldre men jag känner att det inte gör något. Han är billigare än alla andra och ja, jag vill inte lägga 6000-7000 på en kattunge känner jag, just nu. Det är en uppfödare vi har köpt av tidigare och med Måns har det ju aldrig varit några problem över huvud taget. En frisk och välmående katt helt enkelt som har levt ett bra liv hos oss.

Storebror och lillasyster

Livia 2011, 15 månader

Edwin 2003, ca 10 månader

Edwins favoritprogram när han var liten var Keno! Skitkul med bollarna som åkte... Livia gillar visst också detta program.

Edwin är på Scouterna nu och det känns kul att han hittat något han tycker om att göra. Jag är dock skitirriterad eftersom hans överdragsbyxor kom bort förra veckan. någon klantig förälder har tagit hans byxor och lämnat kvar ett par andra, såklart omärkta! Varför inte skriva namn?? Yrkesskada jag har kanske men va fan... HUR SVÅRT KAN DET VA? Frågade såklart nu när jag lämnade honom men ingen pappa visste något. är ni förvånade? Alla pappor sa, jag ska hem och fråga frugan. Jag tycker väl kanske inte att Fredrik har 100 koll alltid men i jämförelse med dessa har han ju jättekoll och vet vad barnen har för kläder. Nog fan vet han hur deras ytterkläder ser ut!

Fredrik och Vanja bakar muffins. Jag har nog världens bästa man ändå... :-)

Dagens nyhet då: Vanja kan simma!

Någon meter har hon ju klarat förut också men eftersom hon bara simmar på grunt vatten... Men idag på simskolan hade hon simmat 10 meter på djupt utan vare sig puffar, dyna eller bräda!! Duktiga tjejen.

Så nästa sommar kan hon simma i havet!! Fredrik var i badhuset och tog naturligtvis inga kort så jag slänger in en bild från sommar Gotland!

Annars då... Livia är snorig som aldrig förr, typ. Så det blir nog inget babysim för henne i morgon. I fredags hade hon 38,0 men det var borta på lördag. Kan ju var tanden eller nåt igen... Men nu är hon bara snorig. Inte så bara men ändå...

Fick ett stort paket som luktar gott idag. Det var från en visning jag hade som jag skickade till mig eftersom jag beställde lite också. Den stora här är en bokningsgåva och den får värdinnor gratis om hon/han har tre bokningar på sin visning. Den lilla kan alla köpa, en söt teljushållare! Detta är mitt bidrag till Rosa bandet!! För varje produkt jag säljer ur Kreativ kollektionen så skänker jag 20% av det värdet till Rosa bandet! Vet dock inte om jag kör detta på alla visningar men tänkte testa imorgon så får vi se... Ni kan kolla in hela Kreativ kollektionen på PartyLites hemsida och fundera ut vad du ska handla, innan vi ses på visning i oktober!

Rosa bandet

PartyLites hemsida

Underbara barn mässan

Ballonger (ba) farcinerande...

Fika!

Barnen (dessa två) fick någon marängkaka... glömde visst fota innan de åts upp!

Gratis är gott! Fick tre biljetter till mässan då en kompis ringde på fm och frågade om jag ville ha dem... Javisst! Vanja och Livia gick in gratis så det blev ju GRATIS! Annars kostar det 140 spänn för oss tre och det betalar jag inte för det här. I så fall skulle man ju åka själv. Det är ju typ jag som tycker det är kul ändå. Det är ju mest småbarnsprylar för att inte säga bäbisprylar. Kläder finns ju en del från alla möjliga affärer och nätbutiker och hemförsäljningsföretag. Jag handlade bara till mig:

Denna cardigan från Me and i för 100 spänn

och denna tunika/klänning från Blingo för 150... den är lite ljusgrå i färgen.

Vi fikade ju på mässan och på hemväg blev det hämtpizza! Det blev en trevlig eftermiddag! Förmiddagen ägnades åt att höststäda lite på tomten. Barnen var duktiga och städade leksaker. Jag tömde ut alla vissna sommarblommor och kastade. Fredrik rensade alla hängrännor på löv och bark!

Man lär sig något nytt varje dag!

Kommentarer överflödiga... Kan ju ändå passa på att säga att det är pappa Fredrik som sköter klädmatchningen på morgonen...

Dagen efter...

Vid förra donationen mådde jag precis som vanligt dagen efter! Hade inte behov av värktabletter och drog iväg och åt lunch med ett gäng mammor i Hågelby. Det var inga problem...

Denna gång verkar det vara lite värre. Har haft lite ont idag och tog en Voltaren i morse. Det gick att jobba. Man kan ju bita ihop! Det var bättre på eftermiddagen än förmiddagen också. Värre när man rör sig så jag försökte hålla mig stilla. hur lätt det nu är... men ändå.

Barnmorskan ringde på förmiddagen och hörde hur jag mådde. De är ju så omtänksamma! Jag frågade om det nu var två mottagarpar, vilket jag trodde var en självklarhet med 19 ägg! Men tydligen var det bara ett. Det fanns flera skäl till det sa hon och jag vet ju inte dom... Men lite synd kan man ju tycka eftersom det blev så många. Men mottagarna blev väl desto gladare!

Hoppas att det är bättre i morgon! Men jag tycker ändå att detta är värt all möda och besvär. Tänk vad glada dessa mottagare blir för att de får försöka, och ännu gladare om det skulle lyckas!

Mitt andra äggplock!

Då låg man här igen då. I sängen på Fertilitetsenheten och väntade på att de skulle plocka ut alla ägg. Fick läsa lite tidningar. De satte nålen i armen nästan på en gång. frågade när jag hade tagit ägglossningssprutan och det var ju 22.30 två dygn tidigare. Lite senare fick jag en Citodon och en Alvedon. Sedan blev det lite väntan. Det var en kvinna i nåt bås där som tydligen var rädd. Hon grät och lät helt förstörd. Senare sa bm till mig att de var lite sena för att en kvinna innan varit rädd. "Ja, det är ju inte lätt om man är rädd" sa jag men tänkte att "hur fan ska hon klara av att föda barn om hon är helt förstörd av ett äggplock"?! Kanske dumt att tänka så. Jag förstår ju att de som gör IVF har så mycket mer i tankarna, om det ska lyckas osv så som inte jag har. Jag gör mitt och behöver inte bekymra mig mer. Men ändå... de flesta andra verkar bara bita ihop och göra det. Tar sprutor på sig själv bara för att de kan få världens bästa resultat av det sen. Man gör väl vad som helst tänker jag... hugger av sig armen eller nåt, bara man får barn!

Åter till sängen. Låg där ett bra tag. Skickade lite sms. Försökte vila. Sen var det min tur! Man måste kissa precis innan och sen får man gå in på operation. Då får man mer smärtstillande i armen. Känns direkt! Det går ut i kroppen och man blir lite vimsig. Barnmorskan började snacka om min vigselring, om den var specialbeställd och jag vet i fasen vad jag svarade. Läkaren sätter två lokalbedövningar men jag kände det inte alls. Sen känns det som molvärk när de håller på. Lite mer än sist tror jag men mest obehag, inte direkt smärta. Jag fick lite mer bedövning av den snälla bm. Det går ganska fort. På 10 minuter tror jag dom är klara, de trodde då att det var 18 ägg med de tapade nog räkningen. Sen visade sig att det var 19. Det får man väl lov att säga vara väldigt bra. Men sen beror det ju på kvaliteten också. Om de är mogna och så vilket inte alla var sist. Men jag fick ju sänkt dos de sista kvällarna med sprutorna för de vill väl helst inte ha mer än 12 ägg. Men det blev lite fler än sist nu då...

Var ganska vimsig. För säkerhetsskull fick jag åka rullstol till min säng! Vilade, slumrade nog till lite. Men sen började ett larm att pipa som de stängde av gång på gång men det sattes på ändå. De var lite irriterade över det där och försökte stänga av det hela tiden. blev inte så mycket vila. Blev svettig precis när jag kom till sängen. Hade ju inte ätit på länge för då var klockan närmare 13. Jag fick min frukostbricka ganska fort och sedan kände jag mig bättre. En varm "gelepåse" får man på magen också. Det känns lite som vid eftervärkarna efter förlossningen. Fick en Voltaren sen också och magvärken släppte i princip.

Gratis taxiresa hem och sen sov jag två timmar! Upp och käkade middag. Orkar dock inte röra mig så mycket. Är trött och har lite molvärk sådär men inte så farligt ändå. Inte så farligt att det inte är värt detta! Jag tycker verkligen att allt detta besvär är värt mödan oavsett om slutresultatet blir graviditet eller ej. Jag har gett dem chansen att försöka. Men det vore väl fan om inte något av de 19 äggen skulle kunna fastna och växa i någons livmoder! En svindlande tanke jag fick igår. Egentligen är det ju jättekonstigt att något litet som är i mig kan tas ut och växa i någon annan...

oppa ba

oppa oppa oppa...

ba ba ba...

Ja ni fattar va? Oppa= hoppa, ba=ballong

Rätt smart att förkorta de där långa svåra orden!

En härlig lugn helg är till ända. vi har verkligen bara varit hemma och latat oss. Rätt skönt med sådana helger ibland. Det blir lite mer att göra resten av helgerna i oktober så det är bäst att passa på nu. Det blir en lång dag på jobbet med APT i morgon. Bäst att gå och sova så fort som möjligt. 

Natten var nämligen inte rolig. Livia håller ju i princip aldrig på och vaknar på nätterna. Kommer faktiskt inte ihåg sist. sist hon vaknade så många gånger som inatt, det har nog inte hänt sen innan vi började köra SHN. Tror inte det iaf. Nåt bakslag därefter hade hon väl men sen har det ju verkligen gått hur bra som helst. Men, idag har äntligen en tand tittat upp. Trodde den var på g för längesen men den bara vilade lite under, men lyste så jag trodde verkligen den skulle komma då. Vet inte om det var det som spökade inatt. Hon var riktigt jäkla arg så det blev några ramsor från vår säng men även några svängar dit in då vi la tillrätta och ramsade ut. Har faktiskt inte snackat mycket med vänner om denna "Sova hela natten" grej och vet inte vad folk tycker. Men man kan bara konstatera att hon har sovit som en stock sen 4-5 månader, somnar varje kväll utan ETT ENDA PIP, vaknar sällan eller aldrig. De få gånger hon vaknar så somnar hon om helt själv utan vare sig ramsa eller något. Hon grinar till i sömnen liksom... eller känner väl att hon vill vända på huvudet. Hon är trygg i att somna om själv. Ligger inte stilla jag heller så detta får ju anses som fullt normalt :-). Detta har hon alltså lyckats med sedan hon var 4-5 månader och vi körde kuren. Det är inte det att hon är så... det kan inte någon inbilla mig. Det är för att vi lärt henne. RUTINER är hela hemligheten.

Ute

Så lugnt det blev såhär på eftermiddagen, en lördag i oktober. Vanja är på kalas och Edwin är hos en kompis. Fredrik, jag och Livia tog en promenad till affären och lekte sedan lite ute. Livia gillar verkligen att vara ute. Pekar på allt. Fåglar, bilar, lastbilar, hundar... Fotade även vårt staket som vi nu fått uppsatt. Lägger in det på husbloggen (länk i blogglistan).

Ultraljud igen och plock bestämt!

Ultraljudet idag gick bra. Det var ca 7-8 äggblåsor på gång i vardera äggstock. Det är väl några er än vad de vill ha... målen är 10-12. Sist fick de ju ut 13. Men iom att många var omogna så är det ju inte helt fel med några till. Jag ska i alla fall sänka dosen nu de sista gångerna och ta 150 Puregon ist för 175. Plockdag såklart bestämd till i början på nästa vecka. Den bestäms ju genom att läkaren mäter de största äggblåsorna. Men de var tvungen att göra ett blodprov på mig också för att avgöra plockdagen, men mest var det väl för att se om de skulle sänka dosen något vilket jag ju gör nu då. Snart över för denna andra gång med. Känns som om att det går så jäkla fort med alla sprutor! Hinner knappt med. Sen är jag van sedan förra gången och det är liksom inte samma process att gå igenom nu i tankarna. Nu bara gör jag liksom. Snart har jag gjort mitt!

Måste påpeka om programmet på SVT... såg de två första delarna igår på SVT play och det var väldigt intressant. De lyfter fram en del homosexuella par också och det kan jag ju tycka är lita halvsynd. Jag menar, att de inte kan få barn är ju rätt självklart! Så att de tar till andra metoder som surrogatmamma i indien eller blir kompisar med ett annat homosexuellt par av motsatt kön är väl det de har att välja på. Ett lesbiskt par kan ju inseminera sig i Danmark också. Inget fel med något av detta tycker jag men det är ju de här ofrivilligt barnlösa heterosexuella paren jag tycker de kan lyfta fram mer. Eller helt enkelt göra olika program om det för det är inte riktigt samma sak.

Buzzadorkampanj för AntiLice!

Jag skrev ju i augusti om våra löss... Vi hade löss hela familjen! Jag åkte till Apoteket och köpte denna produkt. Den funkade och lössen försvann! Man kan använda den till barn under 1 år också vilket jag inte visste då, så tyvärr köpte jag en annan produkt till Livia som BVC rekommenderade, helt i onödan!

En flaska räckte väldigt långt, cirka 3 personer. Man behöver bara använda det en gång, gärna på kvällen och sen sova med det eftersom medlet ska sitta i håret i 8 timmar. Medlet fungerar så att lössen kvävs och äggen dör. Det är lättapplicerat och luktar inte illa som andra medel vi provat.

Eftersom jag fick några flaskor av AntiLice så har jag även delat ut dem till "behövande". Vänner till oss fick löss under denna kampanj pågick så jag gav dem en flaska såklart och lössen försvann!

Nu är det slutspurt även för denna kampanj och eftersom jag är en buzzador så berättar jag här om produkten. Kolla gärna länken uppe till vänster! I Edwins klass är det tydligen stora problem just nu med löss så nu gäller det att kolla noga i håret och kamma! vi vill inte ha dem igen, tack!! Men får vi det så vet vi vad vi gör...

De jobbar lite!

Äggstockarna alltså. inte så att det gör ont men det är liiite ömmande. Precis som sist börjar man känna detta efter en vecka med sprutor. Men det är helt ok! Det är inte förrän dagen innan plocket som man känner att det måste ut! Inte ont då heller men svullen och kanske lite mer öm.

Idag var fotografer Maria äntligen här! Enligt henne var inte artikeln i "Föräldrar och barn" planerad än men ska väl bli det nu då iom fotona. Vore kul att veta när det kommer! Nu känns det jättespännande faktiskt! Vet inte om fotna blev bra men men... Livia var glad ett par sekunder i början. Sen var hon ASGRINIG! Vi mutade tom med maränger! Men va fan, hon var hungrig och vill ju inte att man håller i henne. Det blev några bilder med mig och alla tre barnen samt lite porträttbilder på bara mig. Jag kom ju direkt från jobbet och kände mig ju lagom fin... :-/ barnen rafsade jag ihop lite kläder åt och det blev väl inte helt färgmatchat kanske. Ska bli spännande att se allt i sin helhtet sedan i alla fall.

Det har börjat en serie på SVT; "Barn till varje pris". Den måste jag bara se. Missade första avsnittet men kan tänka mig att det ä bra. Ett tips bara för den finns på SVT play!

Ultraljud på dag 6

Nja... det gick ju sådär. Allt såg bra ut alltså, 6-7 blåsor på varje men såklart kunde hon inte mäta dem och bestämma plockdag. Jag VISSTE ju det. Ja, ja... nytt ultraljud på fredag. HALV TIO! Sämre tid går ju inte heller att få men det var det minst sämsta och det måste göras. Det är bara surt att vara borta från jobbet i onödan. Hade jag gått på ul på torsdag som jag ville så hade jag inte kompat idag (trots att vi även hade möte på skolan med sonen). Då hade det fått räcka med torsdag. Men nu blir det en sväng på fredag. Mitt i vår "pedagogiska utvecklingsgrupps" möte. Ja, inga lider ju över det, skulle bara ha setat på möte men ändå.

Plockdag måndag eller tisdag. Hoppas på tisdag sa jag då... hoppas kan man ju. På måndag kväll har vi APT och det vill jag inte missa. Tisdag tror jag på för det är dag 13 som sist. 

"Det är dina äggstockar som bestämmer det" säger läkaren då och det har hon ju rätt i. 

Nehej... dax för sprutorna snart!

En vanlig tisdag... nästan.

 Jag hittade lite gamla bilder som Fredrik tagit på Livia på öppna förskolan. De verkar rätt ensamma där... :-) Men det är full rulle men de kommer väl dit i tid! Detta är den stora öppna förskolan i Storvreten. På tisdagar och torsdagar brukar han gå till lilla ÖF här i Vårsta. Tyvärr är de få personer där. När jag gick där var det ju ett gäng mammor som jag har bra kontakt med nu... i lördags tex var jag hos en av dem på tjejträff och partyLite visning. Man får passa på att sälja när man kan ;-)

 Dagens middag! Risonisallad med kyckling. kycklingen är inte med på bilden... Upplagt i PartyLites "Svarta pärlan". Kom på det, det är det enda salladsfat vi äger. ibland vill man liksom ha allt på ett fat och inte i en skål... Det är ett Linas matkasse recept. Gillar verkligen Linas. Barnen gillar det inte alltid men det få gånger jag inte gillat det kan jag räkna på en hand.

Vanja på simskola! Nu för tiden är det på tisdagkvällar. Idag kände jag att jag orkade åka dit då jag drog från jobbet redan 12.30. Kl 13 hade vi nämligen möte på skolan ang. plan för Edwin... det är lite mycket möten men jag är glad att de gör allt för att han ska få det så bra som möjligt. Alla barn är inte stöpta i samma form, så är det...

Simskolan går väl bra. Hon gör väl inte helt enligt vad fröken säger. Idag simmade hon mest under vattnet tyckte jag... tar i botten då och då. Nästa gång ska de simma i djupa bassängen och det blir nog bättre. Man kan ju inte hålla på och springa på botten.

Hann med ett ultraljud på fertilitetsenheten också men det får bli i ett separat inlägg under etiketten "äggdonation".

Så, nästan en vanlig tisdag. Förutom att jag kompade halva dagen. Botade för övrigt en hemsk huvudvärk på eftermiddagen med en latte. Inte första gången en latte klarar det varken ipren eller alvedon inte klarar.

Sprutor gånger två

Nu börjar jag med Orgalutran också. Den ser ju till att hålla tillbaka så att inte ägglossning sker för tidigt. Samtidigt tar jag ju såklart den vanliga Puregon. Imorgon är det dax för ultraljud. Bra att ha bloggen här att gå tillbaka till för jag vill minnas att jag gjorde UL något senare sist. Frågan är om de kan bestämma plockdag eller om jag måste göra ett UL till... Ja, vi får se imorgon. Hoppas på MÅNGA äggisar därinne nu!!

Känns så kul och bra att göra detta en gång till.

Som jag trodde... sist gjorde jag UL på dag 8. Nu på dag 6. Ja, vi får se... :-) Hon påstod att det var för sent på torsdag men det kan det ju inte ha varit då?!

Slutspurt med Vanish

 Nu är det slutspurt för mig och Vanish. Men bara vad gäller kampanjen för Buzzador. Jag kommer såklart att fortsätta att använda det. Jag tänkte därför "buzza" det ännu en gång här på bloggen. Jag är buzzador och har fått produkterna hem gratis för att testa och tycka och berätta om dom. Klicka gärna på Buzzador länken om ni vill läsa mer!

Vanish löser allt. Ja, jag tycker faktiskt det. Detta är Livias favvobyxor (eller mina, hon skiter väl i vad hon har på sig?!). Köttförssås på framsidan och bajsläckage på baksidan. Köttfärssås kan ju vara svårt, liksom bajsfläckar. Jag la byxorna i blöt i Vanish oxi action gel. Detta kan man använda både som blötläggning och i maskinen. Använde gelen till blötläggningen och tog sedan en halv skopa Vanish pulver i maskinen, mest för säkerhetsskull då det var fler plagg med fläckar. Jag såg faktiskt inte ett spår av fläckarna på byxorna efteråt!

Höstmysigt

En Symmetri dekorerad med några löv...

Nu är HÖSTEN här!! På riktigt. För mig märks det genom att jag får PartyLite bokningar! Det blir en del jobb nu i oktober och också en del pengar i fickan räknar jag med! I november ska jag och Fredrik boka in en-två nätter på hotell eller något SPA. Ska bli underbart! Det behövs verkligen. Man behöver komma bort ibland. Vi håller på och kollar upp vad vi ska hitta på.

Vi har haft över 20 grader fredag-lördag så det var ju inte speciellt höstigt kanske. I lördags var vi som vanligt ute i Mulleskogen och vi hittade många fina löv som barnen gjorde halsband av. Lekte lekar och letade svampar. Härligt!

Livia har varit jättegrinig hela dagen och speciellt vid lunch. Hon vägrade äta lunch. Men igår upptäckte jag att tand 3 och 4 i nederkäken precis håller på och spricka fram. Så det beror väl på det... hon vägrade välling till lunch också så det blev att sova utan mat. Hon fick en alvedon och sov som en stock. Sen åt hon en flarra välling efter det, mellanmål och middag som vanligt. Hoppas att dom kommer fram ordentligt nu så hon slipper ha ont.