Mina tre hjärtan

Jag kom på den briljanta iden att ta alla barn och cykla till Lida och bada, äta matsäck och hem igen tills det var sovdax för Livia. Vanja och Edwin var konstigt nog supertaggade. Det är ju ändå gissningsvis 5 km dit enkel väg. Edwin har gjort det förr, med kompisar. Vanja hade aldrig cyklat den biten förr. Det började med att Livia gnällde och skrek för att hon hade min rygga i ansiktet. Fick sätta den på magen. Riktigt osmidigt eftersom jag slog i väskan med låren vid varje tramptag. Nåja, färden fortsatte. Vanja fick trampa som en tok för att få någorlunda fart när det gick lite nedför medan jag kunde rulla om henne... Så hon har kämpat mest, det är klart!! En bit till och så hoppade Edwins kedja. Han har ju numer en 21 växlad cykel och
kan inte riktigt växla på rätt sätt kan man säga... Ja, tillbaka med kedjan och sen kämpade vi sista biten.

Vi hann bada och äta matsäck och bada igen... Det var nog det varmaste vattnet mina ben har känt hittills denna sommar.

Hemvägen gick ganska bra fast Vanja var trött på slutet. Skönt att vara hemma och njuta av en glass!! Så har man lyckats få med barnen på något där man måste kämpa och anstränga sig lite. Känns kul! barnen kände sig bra stolta som klarade av det! Nä, nu får det bli en latte också!

Edwins kedja hoppade... Men nu åker vi igen!

Framme!!!

Bad i Getaren!